”Die Grenze geht nicht bei oben und unter, sonderen zwischen dir und mir.”
-Östtysk storstadspoesi
”Die Grenze geht nicht bei oben und unter, sonderen zwischen dir und mir.”
-Östtysk storstadspoesi
Göran Rosenberg skriver i DN den 27 maj om vad han kallar ett ”handfast förslag”. Förslaget går ut på införa någon sorts påtvingad ”samhällstjänst” för samtliga medborgare som ersättning för den förlust i nationsanda som går förlorad i och med värnpliktens avskaffande. Många vill kalla Rosenberg för en av Sveriges viktigaste samhällsdebattörer. Vad tankesmedjan Polaris vill kalla honom behöver vi inte gå in på här. Det ”handfasta” förslaget leder tankarna till andra ”handfasta” förslag som har implementerats av diverse ”handfasta” regeringar i allehanda ”handfasta” diktaturer genom historien. Att genom statsmaktens tvång bygga en nation, ett folk, ett kollektiv etc. Varför då inte passa på att låta göra det obligatoriskt att samtliga ungdomar ingår i en ”klubb” där de i enhetlig klädsel med tillhörande dolk kan marschera omkring och bygga samhällsanda?
Ett utomordentligt jävla dåligt förslag är vad det är.
Thatcher säger det bäst när hon säger: ”There´s no such thing as a society”

I dagarna har det utsökta umebandet Deportees släppt en särdeles utsökt skiva. ”Under The Pavement – The Beach”. Finns helt lagligt på Spotify. Som de flesta band från Umeå har Deportees musik vissa politiska undertoner. Kanske inte sådant som Carl Bildt skulle sjunga om. Om han kunde sjunga. Vilket han inte kan. Som alla som sett detta klipp vet.
”Deportees har aldrig varit plakatpolitiska, däremot försöker vi öppna nya dörrar och få människor att tänka efter. Vi skriver inte direkt låtar om arbetsrätten.”
-Peder Stenberg, sångare i Deportees till DN

Efter en längre tids uppehåll är det nu dags för en gammaldags hederlig comeback på tankesmedjan för undertecknad (storslagna akademiska insatser har helt enkel tagit all tid i anspråk).
Västerbotten är en plats på jorden som, enligt de flesta hyfsat upplysta medborgares referensramar, för tankarna till kyla & ett allmänt tillstånd av icke-värme. Och visst är det så.
MEN, nu är det så att statsmakten beslutat att förlägga högre utbildning till denna landsända. Vilket gör att en hel del unga människor tvingas bo här. Unga människor gillar att bada i havet, bland annat. Umeå är inte optimalt på den punkten. Eller?
Följande är fotobevis på motsatsen. Tagna för två veckor sedan. Temperatur: 10 gr C. Vind: 15 m/s. Mandom: försvinnande liten.


Tankesmedjan utlokaliserar i helgen en del av sin verksamhet till Åre. Detta skall självklart ses som en del i smedjans eminenta bonussystem.
Vi vill även tacka näringslivet som ställer upp och sponsrar.

Kommer ni ihåg när man i grundskolan blev tilldelad boken ”Ett UFO gör entré” av Jonas Gardell? ALLA elever skulle läsa boken och sedan diskutera den på ett lagom krystat seminarium, motsvarande. Syftet, kan jag anta, var att skapa debatt kring mobbning etc. Ett nog så hedervärd ansats att komma åt problemet.
Ett annat, och akut, problem är vad vi ska göra när ryssen kommer (märk väl: NÄR, inte om). Enkelt. På samma sätt som Gardells alster delades ut, bör skolverket (i samarbete med styrelsen för psykologisk försvar) kostnadsfritt distribuera ”Operation Garbo” av Harry Winter på landets grundskolor. För er som inte vet, så handlar boken om att ryssen kommer. Över Östersjön alltså. Inte i brallan på en rökig bordell i St. Petersburg.
Alla ungar har ju redan en cykel. Allt de behöver mer är vilja till motstånd och en kpist m/45.
(En rolig detalj i sammanhanget är att det är den liberala tankesmedjan Timbro som har gett ut detta mästerverk.)

För er som inte riktigt hänger med, eller inte förstår bättre, kan jag upplysa om att det på senare tid rasat en yttre såväl som inre debatt som involverar tankesmedjan Polaris. Därför kan det kanske vara på sin plats med ett klargörande för våra läsare, men kanske även för oss själva:
Tankesmedjan Polaris i sig själv har inga poltiska förtecken; det är varken den liberala tanskesmedjan Polaris eller den socialistiska tankesmedjan Polaris. Varje skribent representerar sina egna åsikter. Den ursprungliga devis, på vilken fundamentet för smedjan vilar, var ju, för er som glömt, att tankesmedjan ”i princip välkomnar allt mellan öst och väst” samt att verka för ”fred, frihet och försoning”.
Sen har det ju varit förbannat akademiskt ett tag nu, och den enda som egentligen har tänkt på våra yngsta läsare är ju egentligen Sillen. Och våra läsare på västkusten? De har vi ju glömt bort helt, för tusan!
För att botgöra detta publiceras därför en bild på en makrill och en buskig fräckis:
(Drängen hade länge varit sugen på sex med både bondens fru och pigan på samma gång.
Så kom det då en tidig vårdag efter en regnig natt.)
Drängen och bonden var tillsammans ute på åkern då husbonden trampade ner i lerpöl så djup att det rann in vatten i båda hans stövlar. Bonden gick och satte sig på en sten och tog av sig sina blöta stövlar, sen bad han drängen att gå hem och hämta hans andra par.
När drängen kom in i huset så sa han till bondfrun och pigan,
- Bonden skickade upp mig hit, han sa att jag skulle sätta på er båda två.
- Nädu! Det kan jag aldrig tänka mig att han lovat, svarade bondfrun.
- Vänta så skall du få höra då. sa drängen och öppnade fönstret och skrek ner till bonden,
- Ska jag ta båda två!
- Det är väl klart som själve fan! Skrek bonden till svar.

Jag måste göra ett inlägg i Stefans i övrigt lysande exempel om avtagande marginalnytta. Enligt mig är följande en bättre beskrivning av verkligheten, ett antagande som vilar på många år av empiriska studier.
Alla som varit på det ”populära” utestället corona vet att marginalnyttan av ett hemsläp från det gudsförgätna bygget i själva verket är negativ. Jag får det alltså sämre ställt rent nyttomässigt av att ta hem någon/något därifrån. Ett inte helt orealistiskt antagande; det kan nog samtliga studenter i Umeå hålla med om. Dylika varor brukar i nationalekonomin kallas bads (i motsats till goods). För att man ska vara villig att konsumera en bad krävs någon sorts kompensation som motsvarar nyttoförlusten av konsumtionen.
Slutsats: Jag måste bli kompenserad för att idka sexuellt umgänge med någon som jag hittar på coronas svettiga dansgolv.
Implikation: Jag är tydligen prostituerad.

Utanför Corona, 02:15 en lördagsnatt.
Här kommer ytterligare ett inlägg i den infekterade debatten om vad som är konst, och vad som är något helt annat. Anna Odell har ju vid det här laget kommit att symbolisera en ytterlighet. En annan ytterlighet utgörs av Stefan Gerhardsson och Krister Claesson. Avantgard möter Provinsialism.
Buskis, är det konst?
(bilden är helsnodd från aftonbladet)
| m | ti | o | to | f | l | s |
|---|---|---|---|---|---|---|
| « Okt | ||||||
| 1 | ||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
| 30 | ||||||