nytt

Delar av tankesmedjan Polaris har flyttat till Berlin för att utvärdera nya möjligheter.

Resultat återfinnes här.

Spela SahlinBingo – Spelet där alla vinner!

Nu är valet till Europaparlamentet över, men redan nästa år är det dags för Riksdagsval. Det innebär att vi under det närmaste året kommer att få se mer av partiledarna på TV i diverse debatter. Vad passar då bättre än att spela lite SahlinBingo? Det är ett spel där alla vinner. Reglerna är enkla och lyder som följer;

• Håll utkick i tv-tablån efter debatter med Mona Sahlin
• Skriv ut bingobrickan och ha den framme vid debatten
• Kryssa över de floskler som Mona Sahlin säger under debatten
• Mona Sahlin-rutan är din, kryssa över den direkt!
• Fem i rad – antingen vågrätt, lodrätt eller diagonalt – betyder bingo – Grattis!

Bingobrickan hittar ni här. Lycka till.

Två läsvärda Newsmillartiklar

Den första artikeln som jag ska tipsa er läsare om har Johan Norberg & Johanna Möllerström skrivit. Den handlar om finanskrisen och dess koppling till marknadsekonomin. Ett ämne som har luftats förr på den här bloggen (exempelvis här och här). Adressen är som följer:

http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/28/lat-inte-krisen-bli-en-ursakt-socialism

Den andra artikeln har min vän, tillika nationalekonom-kollega, Johan Larsson skrivit. Den handlar om den felvinklade debatten om den svenska biståndspolitiken och adressen är som följer:

http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/07/en-anstandig-bistandsdebatt

Statsmaktens fasta handslag

Göran Rosenberg skriver i DN den 27 maj om vad han kallar ett ”handfast förslag”. Förslaget går ut på införa någon sorts påtvingad ”samhällstjänst” för samtliga medborgare som ersättning för den förlust i nationsanda som går förlorad i och med värnpliktens avskaffande. Många vill kalla Rosenberg för en av Sveriges viktigaste samhällsdebattörer. Vad tankesmedjan Polaris vill kalla honom behöver vi inte gå in på här. Det ”handfasta” förslaget leder tankarna till andra ”handfasta” förslag som har implementerats av diverse ”handfasta” regeringar i allehanda ”handfasta” diktaturer genom historien. Att genom statsmaktens tvång bygga en nation, ett folk, ett kollektiv etc. Varför då inte passa på att låta göra det obligatoriskt att samtliga ungdomar ingår i en ”klubb” där de i enhetlig klädsel med tillhörande dolk kan marschera omkring och bygga samhällsanda?  

Ett utomordentligt jävla dåligt förslag är vad det är.

Thatcher säger det bäst när hon säger: ”There´s no such thing as a society”

Äntligen!

Äntligen! Nu är det tydligen klart. Janne Josefsson slutar som moderator för tv-programmet Debatt. Kanske kan vi nu få se ett i grunden bra programformat med en ny moderator som inte lägger sig i debatten och vädrar sina egna åsikter. En moderator ska nämligen verka för en lugn och saklig debatt och låta gästerna stå i centrum.

Bifogar i det här inlägget ett klassiskt klipp där Janne i en SVT-debatt blir fullständigt utklassad och överkörd av Sveriges kanske främsta journalist, nämligen Lars Adaktusson. Ämnet de debatterar är grävande journalistik. Janne levererar  bland annat slagkraftiga repliker och argument av typen ”men durå…”.

Artiklar: Aftonbladet, Resumé

Anna Odell behöver spärras in på riktigt

Såg ni Kvällsöppet med Ekdal som gästades av Anna Odell igår? Om inte så kan ni se det här. Hon var där och försvarade sitt ”konstverk”.

Vi har redan diskuterat problematiken med den här kvinnan (se exempelvis här eller här), men jag tänkte belysa något som vi inte har pratat om förut.

Odell säger att hon med sitt ”konstverk” ville diskutera psykvårdens behandlingsmetoder. Alltså skapa debatt och därmed försöka nå ut till en så stor massa som möjligt.

Det jag undrar är hur den här kvinnan har funnit sitt folkliga mandat? Likt en folkvald politiker går Odell ut och tar på sig rollen som den som ”ska visa folket hur det faktiskt går till”. Jag undrar hur hon resonerade. Hon kanske tänkte att: ”det är ett skitigt jobb, men någon måste göra det… och vem är bättre lämpad än jag själv att tänka utanför boxen åt prolitariatet som inte kan tänka själva? Jag tar på mig den här uppgiften!”.

Det är ett enormt storhetsvansinne vi har att göra med här. Snart kommer hon att börja tala om sig själv i tredje person också. Om det ska fortsätta på det viset så kommer hon snart att behöva spärras in på riktigt.

Artiklar om åtalet mot henne: SvD, SvD, DN

Läs även DN:s recension av hennes ”konstverk” här.

De röda, lika förvirrade som alltid…

Under den för arbetarna heliga dagen har det i år enligt tradition hållts tal av diverse företrädare för de politiska uppfattningar som är röda. Mona Sahlin upphör aldrig att roa med kommentarer så som att hon är medveten om att Reinfeldt inte orsakat krisen, men är besviken över att han inte kunnat trolla fram arbetstillfällen. Om ett företag (eller som nu är aktuellt – ett flertal) ej kan drivas konkurrenskraftigt så ska det slås ut från marknaden! Detta har nu hänt, Sverige har genom tiderna haft en kultur där man krypit till den röda regeringen och bett om pengar när man inte lyckats bra nog, och de röda har gång på gång med glädje pytsat in pengar i företagen för att uppehålla sysselsättningen. Alla som nu läser detta och tror att några av de större förtagen som finns i Sverige idag funnits i upp till 150år för att de är så duktiga på att göra vad de nu än må göra ska ta sig en ordentlig tankeställare. Anledningen till att de klarat sig så länge som man gjort är för att de röda gång på gång skjutit in pengar i företagen, våra pengar, pengar som vi betalat in i staten pga ett av världens högsta skattetryck. Detta pengar går till ineffektiva företag för att de röda vill vinna billiga kortsiktiga politiska poäng, och det går ut över oss. Jag hade i alla fall heldre sparat ihop mina extra pengar och åkt på en resa. Nu börjar argumneten hagla ”Ja men om vi inte hade gett dem stödet så hade du inte haft ett jobb som du skulle kunna spara ihop lönen ifrån!”, sant, men och andra sidan så skulle företagen då också behöva agera på ett helt annat sätt för att finnas kvar på marknaden. Företaget i sig har givetvis ingen intention att gå omkull om de inte får stöd, se bara på SAAB (GM), de får inget stöd, men genom något mystiskt fenomen, ja säg närmast mirakel så lyckats det endå lösa sig (för er som inte är förlorade i det röda ännu, läs: marknadsekonomin). Mona Sahlin har som vi tidigare sett och läst bannat Fredrik Reinfeldt för att han ej vill förstatliga SAAB, ett utspel som bara ytterligare bevisar hennes inkompetens inom nationalekonomin.

Wanja Lundby Wedin säger i sitt 1a maj tal att ”Aldrig förr har så få på så kort tid lyckats åstadkomma så mycket elände för så många”. Här har vi en människa som beviserligen inte hängde med i grundskolan, för det är inte Pol Pot, Hitler, Stalin etc etc som det refereras till, utan den borgerliga alliansen. Hon vill också att man skall skapa ett ROT-avdrag för byggnationer och reperationer, bra idé Wanja, synd att någon annan redan kommit på de – formulerat det – fått det klubbat in i lag – och att det idag är ett faktum. Men bra idé Wanja.

För er som besitter en förmåga att kunna tänka för sig själv, och inser att de röda kanske inte är så superbra som man blev lärd i skolan (för kom ihåg, segraren skriver historien). Så rekommenderar jag: Sverige: Sluten anstalt – Ulf Nilsson, man kan läsa den gratis i pdf-format här.

Som avslutning följer här en liten film som går igenom inslag från Mona Sahlins politiska karriär, vill ni verkligen att denna människa ska ha makten att styra över era liv..?

Media: svd1, svd2, dn1, dn2,

Headhunt 2009 – vilket fiasko!

Det här inlägget kanske kommer lite sent, eftersom det var nästan två veckor sedan, men poängen kvarstår. Umeå studentkårs arbetsmarknadsarrangemang Headhunt 2009 var ett fiasko.

Vår bloggkamrat Firemonkey har redan uttryckt sig bra angående laguppställningen på detta arrangemang. Läs inlägget här. Man kan inte annat än hålla med. Vart är de potentiella arbetsgivarna? Det fanns alltså inte ett enda företag representerat. Hur många av Umeå studentkårs representerade studenter kommer egentligen att arbeta inom kommunal sektor? Och hur många kan egentligen bli fackpampar? Svaret är glasklart på båda frågorna: inte många!

Jag vet inte om Umeå studentkårs ordförande Robert Östberg (VSF) läser den här bloggen, men jag skulle vilja ha svar på en fråga; varför sitter Du som kårordförande kvar i ledningsgruppen för Headhunt? När det här årligt återkommande arrangemanget klubbades igenom 2007 så var det under premisserna att det skulle vara ett fristående projekt efter det första året. Alltså inte bundet till Umeå studentkår. Och att Robert Östberg skulle sitta med i ledningsgruppen under det första året (2008) för att få fart på det. Detta beslut har man alltså gått ifrån. Nu sitter han alltså med i år igen. Denna gång i egenskap av kårordförande.

Jag vet inte om arrangemangets fiaskoartade karaktär beror på detaljstyrningen från Umeå studentkår eller om det var säljteamet som misslyckades fullständigt, men ovanstående frågeställning är dock mycket relevant.

Många till antalet är studenterna som jag har hört klaga på arrangemanget Headhunt 2009. Det har varit förhållandevis tysta klagomål. Det hade varit högljudda klagomål om studenterna hade vetat vad Headhunt årligen kostar dem relativt vad de får för pengarna. Det vet de inte. Headhunt ligger nämligen gömt under en stiftelse (Kårhusstiftelsen). Det finns alltså ingen möjlighet för studenterna att få reda på hur mycket av deras pengar som går till detta arrangemang. Det finns således heller ingen möjlighet för mig att redovisa dessa siffror här på bloggen.

Välkommet förslag forts.

Detta är en fortsättning på det inlägg jag skrev igår om den studiesociala utredningen.

Idag på SvD:s debattsida Brännpunkt kan man läsa vad 18 representanter för diverse studentförbund och studentkårer i Sverige tycker om förslaget. De tycker inte att det är ett bra förslag och vill endast se studiemedelshöjningar. Men jag förstår faktiskt inte argumentationen.

Det är alltid ett otroligt tjat om höjda studiemedel. Som om det vore lösningen på allt. Lösningen är ett högre fribelopp, precis som utredningen föreslår, så att de som tycker att studiemedlet inte är tillräckligt högt kan arbeta vid sidan av studierna. Jag har exempelvis arbetat extra under hela min studietid. Jag tror att de flesta som har studerat vet att studierna inte tar 40 timmar per vecka i anspråk. Och om de mot förmodan skulle göra det, så är helgerna och loven fria. Studenter i Sverige är en otroligt bortskämd samhällsgrupp! Aldrig har väl uttrycket ”klipp er och skaffa er ett jobb” passat så bra.

”Representanterna” för studenterna vill att Regeringen ska trolla fram ofinansierade resurser, så att studenterna har nästan 10 000kr/månad (exempelvis SFS).

Vad gäller förkortningen av det generella studiemedlet från sex till fyra år, så är man kritisk även där. Man tycker inte att det känns rätt att sätta press på studenterna att kunna visa upp en examen (kandidat) efter fyra års studier för att få tillgång till nya år av studiemedel. Stackars studenter. Prestationsbaserade resultat och allt. Ta en examen på fyra år. En examen som egentligen tar tre år.

Detta är åter igen en fråga om resurser. Samhällets resurser är inte oändliga. Åter igen är det synd om studenterna. Stackars de studenter som inte vet vad de vill bli och bara kan prova på olika kurser under ett år. Detta är dock inte alls sant. Enligt min huvudräkning så kan dessa studenter gott prova på olika kurser i 2,5 år. En kandidatexamen innefattar nämligen 120p, varav 60p i ett huvudämne. Det lämnar 60p kvar till valfria kurser. Plus ”prova på terminerna”. Det vill säga sammanlagt 100p till förfogande att prova olika ämnesval. Vill man läsa kurser för skojs skull, så kan man gott göra det på fritiden, inte på samhällets bekostnad. Man kan faktiskt spara ihop pengar till sin utbildning också, som man gör i andra länder. Man kan även göra som jag har gjort, flera gånger dessutom, nämligen läsa dubbelt. Har ni ”representanter” tänkt på dessa aspekter? Eller är det för mycket begärt av de stackars studenterna?

Studenter, vilken bortskämd samhällsgrupp alltså. Jag skäms ofta över att vara placerad i det facket, så som det klagas från studenthåll. Studenterna ska bara ha mer och mer pengar och de ska inte behöva arbeta något under studietiden. Det får dessutom inte komma några prestationskrav från studierna. Då blir det för tungt att studera. Sedan ska studenterna dessutom ha rabatter av olika slag för att de inte vill arbeta ihop någon egen inkomst.

Som jag skrev igår i kommentarerna till mitt förra inlägg; hur ska de studenter som bara klagar och klagar på studiemedlet någonsin kunna klara sig ute i det hårda, riktiga livet efter studierna? När det inte finns någon som håller deras hand längre. Bortskämda är vad studenter är!

Välkommet förslag

Idag på DN Debatt offentliggjordes Studiesociala kommitténs slutbetänkande i utredningen om ”studerandes möjlighet att försörja sig och att leva ett tryggt liv”.

Jag tycker att förslaget ser väldigt bra ut. Fribeloppet ska höjas, så nu behöver man kanske inte straffas med minskad lånedel för att man arbetar extra vid sidan av studierna. Fortfarande straffas man med minskad bidragsdel, vilket är bra då det just är en bidragsdel.

Studenterna får även lite hårdare krav på sig vad gäller prestation. Även detta är bra. I Sverige daltas det alldeles för mycket med studenterna. Klarar man inte de uppsatta poängkraven så borde det vara kört. Då är man uppenbarligen inte lämpad att studera. Idag kan man tentera i princip hur många gånger som helst. Någon måtta får det ändå vara. När jag studerade vid Universidade Nova de Lisboa i Portugal så var den inte tal om några ”upprättningar” av tentor. Och kuggade man sina tentor så fick man stå för det med utskrivet namn. Inte några anonyma koder hit och dit. Ibland kunde man dessutom få stå för sitt dåliga resultat inför klassen. Det var bäst att göra bra ifrån sig med andra ord.

Sammantaget så tycker jag att förslaget på DN Debatt är mycket bra. Dock känner jag mig osäker på huruvida CSN nödvändigtvis måste ha ansvaret för studiemedlet. Detta är något som ändå skulle kunna skötas av privata aktörer.